Enoks bok - förord 

 


Utdrag från FÖRSTA MOSEBOK 5 KAPITLET : 

När Jered var ett hundra sex-tiotvå år gammal födde han Hanok. 

Och sedan Jered hade fött Hanok, levde han åtta hundra år och födde söner och döttrar. Alltså blev Jereds hela ålder nio hundra sextiotvå år; därefter dog han. 

När Hanok var sextiofem år gammal, födde han Metusela. 

Och Hanok vandrade i umgängelse med Gud i tre hundra år, sedan han hade fött Metusela, och han födde söner och döttrar. 

Alltså blev Hanoks hela ålder tre hundra sextiofem år. 

Sedan Hanok så hade vandrat i umgängelse med Gud, såg man honom icke mer, ty Gud tog honom bort. 

Syr. 44:16. 49:14. Hebr. 11:5 Judas v. 14. 

FÖRSTA MOSEBOK 6 KAPITLET 

Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem. sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i. Då sade HERREN: "Min ande skall icke bli kvar i människorna för beständigt, eftersom de dock äro kött; så vare nu deras tid bestämd till ett hundra tjugu år." 

Vid den tiden, likasom ock efteråt, levde jättarna på jorden, sedan Guds söner begynte gå in till människornas döttrar och dessa födde barn åt dem; detta var forntidens väldiga män, som voro så namnkunniga. 

4 Mos. 13:34. Bar. 3:26. 

 

Enoks bok (även känd som "etiopiske Enok"," Enok 1", "Hanoks bok" eller "Henoks bok") var en gång omhuldad av judar och kristna. Boken föll senare i onåd hos mäktiga teologer med anledning av dess omtvistade uppgifter om naturen och de fallna änglarnas gärningar. Enoks böcker, tillsammans med många andra böcker som var uteslutna (eller försvunnen) från bibeln var vida igenkända av många av de tidiga kyrkofäderna som "apokryfiska" böcker. 

Temat i Enoks bok som behandlar bland annat de fallna änglarna och jättarna gjorde senare kyrkofäderna så rasande att en, Filastrius, faktiskt fördömde den öppet som kätteri. Inte heller nedlät sig rabbinerna någon tilltro till bokens undervisning om änglarna. Rabbi Simeon ben Jochai i andra seklet e.kr. uttalade en förbannelse på dem som trodde på den. 

Så boken var skarpt kritiserad, förbjuden, förbannad, och utan tvivel bränd och förstörd och sist men inte minst, försvunnen (och därmed bekvämt bortglömd) för ett tusental år. Men med en kuslig envishet, hittade Enoks bok tillbaka och började återigen spridas för c:a två århundraden sedan. 

1773, spred sig ett rykte om en kvarvarande kopia av boken, och det fick den skotske forskaren James Bruce att bege sig till Etiopien. Hörsägen var sann, Enoks bok hade bevarats av den etiopiska kyrkan, som placerat den bredvid de andra bibliska böckerna. 

Bruce säkrade inte en, utan tre etiopiska kopior av boken och tog dem tillbaka till Europa och Storbritannien. När dr. Richard Laurence 1821, en hebreisk professor i Oxford, gjort den första engelska översättning av arbetet, fick den moderna världen en första glimt av Enoks förbjudna mysterier. 

De flesta lärda säger att den föreliggande formen av Enoks bok var nedtecknad någon gång under andra seklet f.kr. och var populär i åtminstone fem hundra år. Den tidigaste etiopiska texten var tydligen gjord från ett grekiskt manuskript av Enoks bok, som i sig själv var en kopia av en tidigare text. Originalet var förmodligen skrivet på semitiska. 

Fastän den en gång troddes vara efterkristen (likheten till kristen terminologi och undervisning är slående), har nya upptäckter av kopior till boken hittats bland Dödahavsrullarna som bevisat att boken existerade före tiden för Jesus Kristus. Men datumet för originalet som Dödahavsrullarnas kopior var baserade på är höljt i dunkel. Den är dock till vissa delar troligen mycket gammal, kanske världens äldsta bok.

Historikernas huvudsakliga uppfattning är att boken inte helt innehåller de autentiska orden från den gamle bibliske patriarken Enok, eftersom han levde flera tusen år tidigare än den första kända framträdandet av boken tillskriven honom. Särskilt den andra drömsynenen får betraktas som en konstruktion och tillägg av judiska berättare då den beskriver judafolkets uttåg ur Egypten och dess historia. Alltså långt efter Enoks tid.

1:a Mosebok, kapitel 6 nämner lite kort och mystiskt om jättar, guds söner och änglar och om floden som dränker allt liv utom Noa och hans familj. Men så värst mycket mer får vi inte veta. 

Enoks bok beskriver desto mer tiden före syndafloden. Vi får en glimt av en svunnen tid som våra moderna historieböcker inte nämner något om. Utifrån vårt perspektiv öppnar sig en smått otrolig värld. Människor som blev över 900 år gamla, och jättar, ett människosläkte som kanske var två till tre meter långa, som levde på en stor kontinent i havets mitt. Änglar steg ned från himlen och flög lika lätt upp i himlarymden. Och boken nämner om världar uppe i himmelen, en del som kollapsat och t.o.m. brunnit upp.

Noas farfars far Enok som, enligt 1:a Mosebok, levde i en nära gemenskap med Gud och vid 365 års ålder försvann och aldrig mer sågs till, skrev enligt egen utsago Enoks bok tillsammans med änglarna som var hans följeslagare. Enoks bok är nu översatt och tolkad till svenska från den engelska översättningen. Den är fantastisk med tanke på att dess ursprung lär vara mycket gammalt. Om tolkningarna är riktiga tycks Enok fått vara med om ett möte med överlägsna civilisationer, kanske betydligt mer avancerade än den vi har idag. Han berättar om flygfärder över jordens yta och till och med upp i himlarymderna. På en avlägsen planet får han möta ett annat folk, de s.k. heliga änglarna. De undervisar honom om livets och naturens lagar och sanningen. De ser livet som en andning, en ständig rörelse och vila. Själva naturen är deras förebild. I kontrast till de heligas livslagar står guds söner (Observatörerna) som förespråkar intellektets makt över naturen. En ideologisk strid uppstår, och guds söner tvingas lämna riket någonstans uppe i himlarymden. De bosätter sig i vårt solsystem, på en planet mellan Mars och Jupiter som numera är förstörd och utgörs idag av asteoridbältet (av ryska forskare kallad Faeton - efter den grekiska sagan om solgudens son som förolyckades på sin himlafärd), men de bosätter sig även på planeten Mars. 

Av någon anledning exploderar Faeton, kanske genom ett kärnvapenkrig där vätet i planetens oceaner exploderade som i en gigantisk vätebomb. Eller kanske kolliderade Faeton med en annan himlakropp.  Hur som helst får Enok  se katastrofen i en syn: 

"Jag hade lagt mig ner i min farfar Mahalalels hus, när jag såg i en syn hur himmelen kollapsade och föll till jorden. Och när den föll till jorden såg jag hur den svaldes av jorden i en stor avgrund, och bergen på jorden bröts sönder, och kullar sjönk ner och jämnades med marken, och höga träd slets sönder från deras stammar, och slungades ner och sjönk i avgrunden. Och då började jag att gråta högt, och sa: "Jorden är förstörd."

Stora klippblock far iväg i rymden, kanske är det inte i första hand Jorden som träffas, vilket Enok tror, utan Mars. Planeten tar eld och brinner upp.

Ur den gnostiska boken "Kristus och Sofia" och "Världens ursprung":

"Och deras himlar kommer att falla den ena faller på den andra och deras styrkor kommer att förgöras genom eld. Deras stabila riken kommer också att vara omkullvälta. Och hans himmel kommer att falla och brytas itu. Hans [...] kommer att falla ner på [...] förstöra dem; de kommer att falla ner i avgrunden, och avgrunden kommer att omsluta dem."

"...så att inte glömskan på grund av er skall visa sig igen, nämligen glömskan som orsakades av den orena kroppsliga inblandning som kom från dem (Guds söners sammanblandning med människan) och som föregicks av den förskräckliga elden. Detta uppstod på grund av deras illvilliga avsikt."

Global Surveyorsonden har nu lyckats skapa den första 3D-kartan över Mars yta. Hellasslätten har bildats vid en gigantisk kollision med en stor asteroid.

En fruktansvärd katastrof drabbade vårt solsystem. Enok får veta att störningen kommer att ändra planeternas banor och tider. Jordens årsrytm på dåvarande 364 dagar har uppenbarligen också ändrats:

Ur boken Himlaljusen:

"Och i de dagarna skall livslängden på människorna förkortas (till max 120 år), och deras säd skall utvecklas dåligt på fälten, och alla saker på jorden skall förändras, det skall inte framträda i rätt tid: regnet skall inte falla på rätt tid. Och frukterna skall inte växa ordentligt. Och månens ordningsföljd skall ändras, och inte framträda vid rätt tid. Och i de dagarna skall solen skina mer ljust än vanligt. Och många himlakroppar skall förändra sin ordning. Och de skall ändra sina omloppsbanor och uppgifter, de skall inte framträda vid fastställda tidpunkter. Och himlakropparnas ordning skall hemlighållas för de oheliga, och de på jorden skall missta sig angående dem, ja de skall missta sig på himlakropparna och ta dem för gudar. Och osanningen skall ökas bland dem, och straff skall drabba dem så att det förgör alla." 

En rysk forskare, A. Kazantsev skriver:

Min teori är att det fanns en avancerad civilisation på planeten Faeton, säger Kazantsev. Att denna civilisation förintade både sig själv och sin planet under ett atomkrig. Atomkatastrofen kan ha varit av en sådan omfattning att vätet i plantens oceaner exploderade som i en gigantisk vätebomb. Jag har diskuterat möjligheten av en sådan havsväteexplosion med den danske atomfysikern N Bohr och han ansåg den vara fullt tänkbar.

En grupp på c:a 200 rymdvarelser, guds söner eller observatörer har c:a 100 år före Enoks födelse bosatt sig på jorden och avlat barn med människorna. Dessa barn, jättarna blev ett aggressivt och ondskefullt släkte just därför att de var korsningar (bastarder) mellan änglar och Människor. 

Ur boken naturen och fallet:

"Gå och säg till observatörerna, som har sänt dig: ni borde gå människornas ärenden, och inte låta människorna gå ärenden åt er: varför har ni lämnat det heliga, och sanna, och gjort människodöttrarna med barn, och taget dem till era hustrur? Och fastän ni var heliga och levde ett sant liv, så orenade ni er själva med dessa gärningar mot kvinnorna på jorden. Människorna har lust efter kött och blod eftersom de lever och dör. De befruktar sina hustrur och avlar barn med dem, och därför kan ingenting annat förväntas av dem. Men ni levde ett evigt liv, och var odödliga i alla generationer, därför skall ni inte ta till er hustrur för att avla barn. Och nu, skall jättarna, som är avlade av er från himlen och av människokött, kallas bastarder och jorden skall vara deras bostad. De har blivit ondskefulla därför att deras ursprung är en blandning av människor på jorden och änglar från himmelen. Jättarna plågar, förtrycker, krigar, och utför förstörelse på jorden, och orsakar problem. Dessa varelser reser sig upp mot människornas barn och mot kvinnor, därför att de har utgått från dem. "

Rymdvarelserna, guds söner, fallna änglar eller vad vi ska kalla dem, lärde ut skadliga hemligheter till människorna. Det var allehanda kunskap och hantverk. Precis som primitiva naturfolk blivit förstörda av den vite mannens "missionerande". Det hela ledde till ett moraliskt förfall och människan började lida. Den ursprungliga människan förtrycktes och nästan utrotades av jättarna. I detta läge bestämde sig de heliga änglarna att utrota jättesläktet. På en enda dag skulle de brinna upp och uppslukas i en gigantisk översvämning när deras kontinent sjönk ner i havet (träffad av en asteroid?), men änglarna sparade en människa och hans släkt. Det var Noah som blev utvald att bilda stommen till den kommande rasen som skulle befolka jorden. Noah blev förmodligen genetiskt förändrad. Därefter minskade människans ålder dramatiskt till maximalt 120 år. Noas far Lemek blev mäkta förvånad när Noa föddes, han var alldeles vit i skinnet och blev röd som en ros när han gav hals och hans ögon lyste alldeles (blåa?). "Är jag verkligen far till det barnet"? undrade han. Han tyckte barnet liknade de ljusa och blåögda änglarna. Själv var han mörkhyad och brunögd. En genetisk och kulturell störning fanns dock kvar och det skulle komma att krävas en lång tids rehabilitering innan människan skulle bli helt återställd. Men människan utlovades en framtida guldålder då fullkomligheten återigen skulle se dagens ljus efter många generationer. Livets träd skulle så småningom skänkas till detta renade släktet och dess frukt ge människan den långa livslängden som förfäderna en gång hade. Enok fick veta att insikten till fullkomnandet hade att göra med två monster som delats från varandra. Det var ett kvinnligt monster som slog ner i havet (eller hade sitt uppehälle i havet och i alla vattendrag) och ett manligt monster som slog ner i torra öknen (eller hade sitt uppehälle i vildmarken). Insikt i den symboliska betydelsen skall komma att lösa människans problem. Syftar detta på att guds söners inblandning orsakade en polarisering mellan det kvinnliga och det manliga i våra psyken eller var det helt enkelt en stor asteroid från den förstörda planeten Faeton som styrdes ner mot jorden och delades på mitten i jordens atmosfär? Men asteroider är ju inte manliga eller kvinnliga. Många farliga kvinnliga sagoväsen förknippas med vatten och manliga med vildmarken. Hur som helst skall insikten till fullkomnandet ligga i förståelsen av vad guds söner orsakade för slags störning hos människorna. Om det syftar på en polarisering av våra psyken torde lösningen vara att återförena det manliga och det kvinnliga till ett enda fullkomligt medvetande. Det var hur som helst inte människorna som syndat, det var guds söner och deras avkomma jättarna som störde människorna.

Jättarna och de fallna änglarna skulle förgöras och den utvalda människorasen och de "gudomliga" livslagarna återupprättas. Dessa lagar beskrivs i början av boken som den levande och växlande processen i själva naturen och genom att betrakta och studera naturen ger den människan en vägledning hur hon ska bli botad från sin störning orsakad av den onaturliga inblandningen av "guds söner". Den utvalda människa var Noa som åter skulle befolka jorden. Uppenbarligen blev hans mor befruktad av änglar för att modifiera den mänskliga rasen. Sålunda är vi människor minst 25% änglar (utomjordingar) och högst 75% människor från Jorden. I Noas bok står det.

"Och efter några dagar tog min son Metusalem en hustru åt sin son Lamech, och hon blev gravid och födde en son. Och hans kropp var vit som snö och röd som en blommande ros när han gav hals, och håret på hans huvud och hans långa lockar var vitt som ull, och hans ögon var vackra. Och när han öppnad sina ögon, var det som om hela huset sken upp och blev ljust. Och när han kom fram med hjälp av barnmorskan, öppnade han sin mun, och konverserade med full hals. Men hans far Lamech blev rädd för honom och flydde, och han kom till sin far Metusalem. Och han sa till honom: "jag har fått en främmande son, han skiljer sig från oss och är olik människor, och han liknar Guds söner från himmelen; hans natur är annorlunda och han är inte som oss, och hans ögon är som solstrålar, och hans ansiktsuttryck är härligt. Men det verkar inte som han utgår från mig utan från änglarna".

Översättningen från den engelska texten har inte alltid varit exakt. Vissa upprepningar har uteslutits och några stycken har möblerats om för att bättre stämma i händelseförloppet. Uppenbarligen har Enoks bok genom historien blivit mer eller mindre bearbetad, stycken har flyttats och blandats. Andra drömsynen får man nog helt enkelt betrakta som en efterhandskonstruktion. Den har allt för tydliga judiska inslag och ett helt annat språk. Religiösa övertoner som "Gud" är tydligen ett senare tillägg av tolkare och översättare som inte kunnat förstå vad som åsyftas. De har också sorterats bort på vissa ställen där Enok själv pekar på naturens gång som den levande process som styr tillvaron eller på en kung uppe på någon planet som han får besöka. Ibland har vissa ord lagts till i texten för att öka på förståelsen. Denna bok är en tolkning från den engelska texten men förhoppningsvis är det också en sannare och närmre originalet samt en mera lättillgänglig tolkning. Målsättningen har varit att försöka förstå vad boken handlar om. Då Enoks bok så tydligt är påverkad av andra senare översättare finns det nog inget exakt original kvar. Ingen kan därför veta vilken version som är helt sann. Mycket i boken verkar dock vara äkta.

Gordon Sandgren 1999

 

ENOKS BOK sektion I naturen och fallet 

ENOKS BOK sektion II liknelserna och Noas bok 

ENOKS BOK III  himlaljusen 

ENOKS BOK IV  drömboken 

ENOKS BOK V förmaningsboken

 

Svenska Gnostiska Biblioteket

Enoks Bok-innehåll