Vad är gnosticismen?

 

Gnosticismen är ingen religion även om den ibland har tagit sig ett sådant uttryck. Den har ingen trosformulering. Man tror inte på Gud som en personlighet utanför människan. Gud är mer som tillvarons ur-atom, ibland kallad Monaden, det som är Ett, som inte kan sönderfalla eller förstöras. Monaden är byggstenen till alla former av materia. Dyaden är den efterföljande materians första form bestående av två monader i samspel med varandra. Den kallas Kristus och Sophia, skapelsens Fader och Moder. Man kan känna igen beskrivningar av Dyaden med österländska beskrivningar av Yin och Yang, tillvarons dans mellan två motsatta krafter. Dyadens balanserade dans leder till en ny delning, Triaden, vilket inte bara är summan av Fadern och Modern utom dessutom en helt unik individ. Ibland är Triaden kallad "Människosonen", begreppet för själva livsprincipen. Monaden, Dyaden och Triaden är den gudomliga treenigheten.

Jesus var för de gamla gnostikerna en person som antagit en titel ”Kristus”. Han gjorde anspråk på att vara medveten om Kristus/Sophia förhållandet och han gjorde anspråk på att vara Kristus/Sophia men han gjorde också anspråk på att vara människosonen, den personifierade livsprincipen (som vi alla är). Han var medveten om tillvarons yttersta krafter och hans budskap var att allt utgår från det som är Ett. 

Alla människors innersta Jag-medvetande sammanstrålar i Monaden. Därför är det innersta Jaget detsamma för alla. Alla är i grunden Ett. Alla är i grunden Gud. Alla är i grunden Kristus/Sophia-medvetanden.

”Gnosis” av grekiskans ”veta” betyder kunskap som inte är inlärd utan medfödd, den är intuitiv och instinktiv. Den finns där när tankar och känslor är nertonade. Gnosis är ett betraktande utan värdering och moral.

Dansen i Dyaden är en jämlik balans mellan manligt och kvinnligt. Denna balanserade dans kan betraktas i all materia och i alla livsformer. Så länge den är i balans utvecklas universum enligt sin inneboende naturliga potential.

Gnosticismen lär ut att en människa behöver känna och veta sina ursprungliga krafter inom sig själv. Hon behöver också leva efter dem. Att lyda yttre lagar som innebär ett förnekande av sina inre lagar blir ett brott emot livet självt och leder ofelbart till problem.

Religiösa och politiska system som kräver tro och lydnad hindrar därför människan att hitta paradiset i sig själv.  

En central tanke  i gnosticismens budskap är att en ”mutation”, en slags sjukdom smugit sig in i människans utveckling. Mutationen är kallad ”Jaldabaot”. Jaldabaot är en personlighet som utropat sig till ”den Ende Guden” (se Enoks bok). 

De gamla gnostikerna menade att denne s.k. gud var identisk med bibelns Jahve, Allah etc..

Guden Jahve introducerade lagar, regler och trossystem som i sin förlängning även legat till grund för många religiösa och politiska system som fortfarande råder i vårt samhälle. Lagar och regler blir i själva verket negativt, det hindrar människan att tänka fritt och vara självständig. Den sanna lagen finns inom varje människa, säger gnostikern.

Tron på personliga gudar har orsakat ett samhälle som kommit i obalans. Jesus sa att judarnas fader var en lögnare och en mördare, att deras "Gud" var djävulen. (Joh 8:44 Ni har djävulen till fader, och ni vill göra vad er fader önskar. Han har varit en mördare från första början, och han står utanför sanningen därför att någon sanning inte finns i honom. När han ljuger talar han med egna ord, ty han är en lögnare och lögnens fader).

Denne s.k. "Gud" säger sig ha skapat allting, människor och djur. Han blir missnöjd med människorna och han ångrar sig att han skapat dem och bestämmer sig för att döda allihop. Sedan ångrar han sig för att han dödat dem. Han är avundsjuk och rädd att människorna ska ha någon annan gud: "Du skall inga andra gudar hava jämte mig"! Därmed avslöjar han att det finns fler gudar. Om han var den ende guden som hade skapat allt skulle han veta att det inte fanns några andra gudar. Då skulle han inte behöva vara orolig för det och ge människor en sådan lag. Han skapar människan med egen vilja sedan skrämmer han dem till lydnad. Han har väldigt mänskliga drag, ja t.o.m. betydligt sämre egenskaper än människor. Vilken människa skulle vilja döda en hel mänsklighet? Nu kanske den här beskrivningen av Gud inte alls är sann. Den kanske är konstruktioner i bibeln och förvrängningar av äldre skrifter, alltså ett mänskligt påfund för att skrämma och styra folket. Men effekten är ändå densamma. Läs Enoks bok för andra vinklingar.

"Och en strid uppstod i himmelen: Mikael och hans änglar gåvo sig i strid med draken; och draken och hans änglar stridde mot dem," (Upp. 12:7)

"Huru har du icke fallit ifrån himlen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!" (Jesaja 14:12)

"Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom." (Upp. 12:9)

 "Och hans stjärt drog med sig tredjedelen av himmelens stjärnor och kastade den ned på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, ty han ville uppsluka hennes barn, när hon hade fött det." (Upp. 12:4)

"Och när draken såg att han var nedkastad på jorden, förföljde han kvinnan, som hade fött gossebarnet." (Upp. 12:13)  

Denne fallna strålande stjärna utropade sig till Gud och lurade därmed en stor del av mänskligheten.

Kvinnan är Sophia (visheten eller även kallad Pistis), hon är Kristi gemål (enligt gnosticismen). Sophia och Kristus motsvarar de två urkrafter som kan jämföras med Yin och Yang och deras barn blev Människosonen, d.v.s. den första livsformen.

 

Den tomma Ur-Guden.

Ur-gudens första delning till Kristus och Sophia.

Kristus och Sophia delar sig och förenas och får ett barn. Deras barn är Människosonen, symbolen för livsprincipen, som är korset i en ring. 

Sophia (kvinnligheten), som i det naturliga samhället var likvärdig med Kristus (manligheten), trängdes undan av Draken (det nya manliga härskarväldet) och härmed inleddes en lång period av ett mansdominerat samhälle. Draken eller Djävulen är identisk med GT:s gud Jahve (Demiurgen) enligt Jesus själv (Joh 8:44)

"Men åt kvinnan gåvos den stora örnens två vingar, för att hon skulle flyga ut i öknen till den plats där hon skulle få sitt uppehälle under en tid och tider och en halv tid, fjärran ifrån ormens åsyn."  (Upp. 12:14)

Den självständiga kvinnan och kvinnliga aspekten "intuitionen" som den felande länken till helheten, fick gömma sig i symbolik och mystik i form av bilder gömda som inskriptioner i lertavlor, hällristningar och gömda böcker. Men efter långa tider skulle hon åter träda fram i ljuset, få sin rättmätiga status och placera sig jämte sin make, Kristus och människan så uppnå fullkomnandet. 

Gnosticismens uppgift är att återföra människan till sin sanna natur och att genomskåda GT:s guds natur, hur denne s.k. gud fortfarande påverkar dagens samhälle, att kämpa emot religiösa, rasistiska och diktatoriska system som kräver tro och lydnad, men uppgiften är kanske först och främst att stimulera till balans i våra medmänskliga relationer och att hitta vårt sanna jag i oss själva.

 

Gordon Sandgren

 

Svenska Gnostiska Biblioteket - meny