Noreas medvetande

tolkning av Gordon Sandgren
 


 


 

Alltings Ursprung, som är Ljusets Ennoia, har sitt tillhåll i höjden över de lägre (materiella regionerna). Ljuset i höjden, Sanningens Röst, den upprättstående Nous, det stabila Logos (Ordet), och den outsägliga Rösten, det är den obegriplige Fadern!

Norea ropade till dem. De hörde ropet, (och) de bekräftade henne för all evighet. De gav Ljuset åt henne i Fadern Nous namn, Adamas, såväl som de Heligas Röster, i avsikt att hon skulle få vila i det outsägliga Epinoia, för att <hon> skulle ärva det ursprungliga medvetandet, och för att <hon> skulle få vila sig i den gudomlig kraften, och så att hon skulle kunna föröka det Levande Ordet, precis som hon själv hade ärvt det, så att hon skulle kunna tillhöra det Oförgängliga, och tala med den ursprunglige Faderns medvetande.

Och hon började tala, inspirerad av Livets ord, och <hon> uppehöll sig i närvaron av den Upphöjde, fylld med det hon hade mottagit som fanns till före världen blev till. Hon äger den Osynliges stora medvetande, och hon ger äran till <sin> Fader, och hon vistas inom de som [...] inom Pleroma, och hon ser Pleroma.

Det kommer dagar när hon skådar Pleroma, och hon kommer inte att vara i avsaknad av något, för hon har de fyra heliga hjälparna som medlar mellan henne och Alltings Fader, Adamas. Det är Han som existerar i alla som kommer från Adam, som besitter Noreas medvetande. Det som gör Två till Ett. 


 

[Svenska Gnostiska Biblioteket]