Barnen och Källan

Av Kristina

Små barn är nära Källan. De är fortfarande oförstörda, socialiseringen har ännu inte kväst dem eller hunnit ta livslångt skamgrepp på deras rena själar. Se dem i ögonen, klara, seende men ännu utan språk. Vårt språk, vårt förtryckarspråk.
Barnens språk är kroppens, ögonens, ljusets, känselns. Glädjen är där, oförstörd och nära. Och ingenting kan störa deras sanna kommunikation, inåt till sig själva och i kontakten med
yttervärlden. Ordens språk har ingen bäring. Så när du är med barnen öppnar de möjligheten för dig att slippa den omställande barriär som ordet är och använda själen direkt. Detta är det läkande för dig som börjat känna och höra din kärna, direkt i ditt hjärta. Detta är kärlekens och ljusets oförstörda språk och du kan träna dig i att använda det med barnen. Via barnens oförstördhet kan du minnas ytterligare. De lär dig om ditt eget innersta bara du närmar dig dem med deras egna språk – själens ordlösa kärlek.
Hur ser du kärleken i ett barn? Enkelt: glädjen! De skrattar sig fortfarande genom livet, allt lockar till känslor men skrattet är där så nära, så självklart. Det är det naturligaste av allt, att uttrycka
grundläget i själen, kärlekens uttryck. Och de ger, delar utan baktankar med sig av sina skatter:
skrattet, mötet, kärleksbetygelser, fysisk närhet och sanning. I deras klara ögon lyser ursprungsljuset. För där finns kontakten till Källan, fri och stark och lycklig.
Jesus sa vi skulle vara som barnen om vi skulle komma hem. Ja, de är våra främsta lärare i att hitta tillbaka till våra egna oförstörda hjärtan och docka in med vår lilla flisa av Alltet tillbaka hemma.
Kristina