Kategoriarkiv: Mörk materia

Mörkret och Ljusets änglar

I den gnostiska litteraturen talas om de som kommer från mörkret och de som kommer från ljuset. De som kommer från mörkret torde vara de som bor i underjorden i Nibirus grottor och hålor. Där är de tvungna att bo under jorden för att klara kylan när Nibiru vandrar ut långt utanför solsystemet.

De är troligen ett slags reptilmänniskor eller människor med horn. De är förebilden till myten om drakar.

De som kommer från ljuset bor helt enkelt uppe på ytan på någon planet någonstans, (förmodligen i Plejaderna) som har en stabil bana runt sin sol där också temperaturen är stabil. De behöver inte krypa in i några underjordiska städer utan kan bo uppe i ljuset.

Vi härstammar både från mörkrets invånare och från ljusets. Det var de ifrån Nibirus mörka inre som skapade oss till att bli deras arbetare och slavar under jorden. Men de ifrån ljuset lyckades genförändra oss eller snarare Noa och därmed den framtida människan. Rasen från ljuset har den ljusa hyn och liknar oss nordbor. De kallas för Nordic Ayran (den nordiska rasen).

Det är förstås ingen värdeskillnad på de som kommer från mörkret och de som kommer från ljuset. Vi är bara lite olika.

Gordon Sandgren

Forntida underjordiska städer. Hades!

Derinkyu i Turkiet. Här bodde en gång 200.000 mäniskor

Kanske hade man problem förr i tiden när Nibiru närmade sig och fick gömma sig under jorden för att klara sig.

Nu byggs det också underjordiska tunnlar och städer som aldrig förr. Är det för skydda oss igen?

Det var mörkt där nere så man utvecklade stora ögon för att kunna se i mörkret.

Är reptilerna snart tillbaka?

 

Gordon Sandgren

Himmel eller Helvete

Det kan finnas en verklighet bakom myterna om himmel och helvete.

Nibiru som sumererna skrev om antas ha en eliptisk bana runt solen. Det betyder att Nibiru är obebolig på ytan. Det skulle bli för kallt när planeten är långt ute i periferin.

Men det kan blomstra en värld inne i planeten

Det borde kunna gå att bo där inne. De ”ondskefulla” sägs ju ha blivit nerkastade till underjorden (vilka de nu är?).

Motsatsen är då ljusets världar uppe i himlen.

Kan det vara reptilerna som bor i underjorden och änglarna som bor uppe i ljuset i himlen?

Kan det handla om rasism i de kosmiska världarna?

Gordon Sandgren

Norea – vår räddare

Detta är ett budskap baserat på en konstellation som endast inträffar en gång på c:a 7000 år i Jungfruns stjärnbild. Konstellationen inträffar idag och en bit in på morgondagen i det himlavalv där kvinnan befinner sig (Se uppenbarelseboken 12).

I från alltings Ursprung och Ljusets Världar i höjden, därifrån härstammar vi alla. Det är det harmoniska ljuset vi har gömt i våra gener. Det är det ljuset vi ska väcka upp och följa.

Bibelns Gudar som var Sabaot och Yao trodde att de skapade oss människor med sina gener inne i deras konstgjorda värld. Men änglar uppe från ljusets värld kom ner till underjorden och inseminerade Eva för att mänskligheten inte skulle bli som Drakarna. Hon fick ett barn som har kallats Norea eller Lilith (ögats ljus).

Drakarna trodde att det var deras skapelse Eva som var mor till Norea och att de var hennes far. Men de trodde fel. Det var Sophia Visheten eller Maria hennes inkarnation som var Noreas mor. Norea blev därför ögats ljus där nere i mörkret och ett ljus för mänskligheten.

Noreas medvetande:

”Norea ropade till dem uppe i ljuset. De hörde ropet, och de bekräftade henne för all evighet. De gav Ljuset åt henne i avsikt att hon skulle få ärva det ursprungliga medvetandet, för att hon skulle få vila sig i den gudomlig kraften, och så att hon skulle kunna föröka det Levande Ordet, precis som hon själv hade ärvt det, så att hon skulle kunna tillhöra det oförstörbara ljuset, och tala med den ursprunglige Faderns medvetande.”

Norea skapades tillsammans med de första människorna men hennes gener härstammade från folket uppe i ljuset för att genom henne rädda människligheten från härskarna, Yaldabaoth och hans utkastade änglar.

Hon var självständig och intelligent, hon var mer intelligent än Yaldabaoth och de fallna änglarna, de som trodde sig ha skapat henne. Därför uppfattade de henne och hennes avkomma som ett hot mot dem. De trodde att människorna i framtiden skulle kunna bli deras gudar i stället för tvärtom. Därför ville de göra sig av med henne och hennes barn så att hon inte skulle kunna föröka sig och sprida sina gener till den efterkommande mänskligheten. Det skulle kunna innebära slutet för dem. Därför beslutade de sig för att utrota hela människosläktet.

Verkligheten bakom Härskarna:

”Återigen blev Eva gravid, och hon födde Norea. Och hon sa, ”Han har låtit mig föda en oskuld som hjälp åt många framtida generationer”. Hon är den oskuld som inga makter kan orena.

Då mänskligheten började föröka sig rådgjorde Härskarna med varandra och sa, ”Kom, låt oss förorsaka en översvämning och utplåna allt kött av människor och djur”. Men när himmelens makter fick kännedom om deras beslut, sa de till Noa, ”Gör dig en ark från några trän som inte ruttnar och göm dig i den – göm dig med din familj och alla djur och fåglar – och sätt den på Herrens berg”.

Då kom Norea till honom, och ville gå ombord på arken. Och när han inte lät henne gå ombord, blåste hon på arken och den förstördes genom eld.

Då kom Härskarna för att möta henne, i avsikt att vilseleda henne. Deras högste ledare sa till henne, ”Din moder Eva kom till oss och vi gjorde henne med barn”. Men Norea vände sig mot dem och sa, ”Det är du som är mörkrets härskare, och du är förbannad. Och du var inte tillsammans med min mor, istället var det din ofullkomligt skapade motsvarighet Eva som du var tillsammans med. För jag är inte din avkomling, däremot härstammar jag från världen däruppe i himlarna.”

Den fräcke härskaren skiftade då färg i ansiktet och blev alldeles svart […], han sa till henne övermodigt, ”Du måste tjäna oss, såsom din mor Eva gjorde, för jag äger […].” Men Norea vände sig om och skrek med hög röst, hon ropade så det hördes ända upp till himmelens Gud, ”Rädda mig från orättfärdighetens härskare och göm mig genast från deras klor”!

Den Store ängeln kom då ner från himlarna och sa till henne, ”Varför gråter du så att det hörs ända upp till Gud?”
Norea sa, ”Vem är du”? Orättfärdighetens härskare hade då dragit sig tillbaka från henne.
Han sa, ”Det är jag som är Eleleth, den kloke, jag tjänar den Helige. Jag är sänd till dig för att tala med dig och rädda dig från de laglösas klor. Och jag skall tala om för dig varifrån du härstammar.”

Uppenbarelseboken 12:4‭-‬5:

”Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn när hon födde det. Och hon födde sitt barn, en son som skall valla alla folk med en stav av järn. Hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron”.

Norea, hennes barn och även Noa och hans familj räddades undan floden av Eleleth upp i någon slags flygande farkost eftersom arken var förstörd.

Johannesapokryfen:

”De gömde sig på en annan plats, inte bara Noa, utan även många andra folk från den utvalda rasen. De kom till en plats och gömde sig uppe i ett lysande moln. Och han (Noa) kom i kontakt med hon (Norea) som tillhör ljuset, och det sken på dem. Detta för att han, ärkeHärskaren hade skapat mörker på hela jorden”.

Norea är kvinnan som blev räddad från Drakens klor. Utan henne hade vi kanske fortfarande varit ”inlåsta i underjorden”. Men tyvärr lever en del av härskarnas kultur kvar i vårt system. Det är vår uppgift att göra oss av med det.

”Vi människor skolas från det att vi är små till att antingen välja det ena eller det andra. Vi är onda eller goda, svaga eller starka osv. allt baserat på en dualistisk syn på tillvaron. Vi blir ”antingen eller” karaktärer, som hela tiden tvingas förtränga en del av vårt väsen för att passa in i mallen. Maria Magdalena är en holistisk gestalt där motsatserna får komplettera varandra istället för att separera och sönderdela. Maria Magdalena, drottningen av Saba, liksom den svarta madonnan i kristendomen, visar att antiteserna kan syntetiseras. Vreden som Maria Magdalena väckte hos sin syster, hos de manliga lärjungarna och hos kyrkan under historiens gång, kanske egentligen grundar sig i avundsjuka? För vem vill inte vara hel och sann mot sig själv? Men hur många vågar det eller har ens en möjlighet välja det?”

Hjärtats alkemi – den hemliga och uppenbarade läran.

”Gör det som är Två till Ett!”, sa Jesus.

Detta är den nya tidsålderns läxa som går att utläsa ur dagens konstellation i jungfruns stjärntecken. Det är en läxa som börjar nu idag!

Gordon Sandgren

Varför är ”Gud” så svartsjuk?

Gud sa själv att han var en svartsjuk och avundsjuk gud. Han tålde inte konkurrens från andra gudar. Han ville att vi alla skulle älska och dyrka bara honom, annars kunde han bli väldigt ledsen och straffa oss hårt.

Exodus 34:14

Hur kan alltings skapare som säger sig vara den Ende kärleksfulla och allsmäktige Guden känna sig så? Finns det en förklaring till hans ofta underliga och nästan desperata betende? Gud verkar faktiskt vara lite störd. Kanske svaret och orsaken finns i hans tidiga barndom…?

Låt oss se efter!

Yaldabaot (Gud) som föddes av sin mor Sophia var far till Yao (Jahve) och Sabaot (Sebaoth). Jahve och Sebaoth var alltså bröder, inte en och sammas person som bibeln antyder. Enligt sumeriska myter var de halvbröder och hette Enlil och Enki. Deras far var himmelsguden Anu.

På den tiden var inte könen uppdelade i kvinnor och män. Gudarna var androgyner och förökade sig genom delning av sina celler. Sophia var androgyn tillsammans med Kristus.

Men Sophia beslutade sig för att föröka sig utan sin manlige make och hans medgivande. Och hon födde ett barn, Yaldabaoth. Yaldabaoth blev symbolen för det trettonde universat. De tolv första var harmoniska och i balans men det trettonde fick en störning eftersom Sophia förökade sig utan sin manliga hälft. Det blev ett ”fel” i materian som fortfarande finns kvar men det försvagas hela tiden och kommer snart att helt försvinna.

Sophia stötte därför bort sitt barn som ett aborterat foster för att hon skämdes för att hon gjort något fel. Barnet var som en reptil med ett lejonhuvud.

Yaldabaot överlevde men blev ett oälskat och psykiskt stört barn. Därför utropade han sig senare till Gud och ville att alla skulle dyrka honom så han kunde känna sig älskad och behövd.

Yaldabaoth blev förfadern till reptil-människorna och kallades också för Draken eller Ormen.

Draken och Kungen

Gud (Yaldabaot) gav sju himmelska planeter till sina sju barn. Där kunde de föröka sig och bygga nya världar.

Men Sabaot ville bygga sig en egen konstgjorda värld. Den var stor och väldig, sju gånger större än någon av de andra planeterna och de formade den som en fyrkantig kub. Sebaot och hans barn och änglar flyttade in i den ihåliga kubformade världen och bosatte sig där.

Yaldabaoth, ormen med ett lejonhuvud

Därinne fanns mycket att göra för att få den bebolig. De byggde städer och grävde fram mycket guld som de använde till sina byggnader. Så småningom blev de trötta av allt arbete och började klaga hos de ledande gudarna.

Då bestämde de sig att ”skapa” en slav och arbetare.

De använde sig av gener från olika djur och från sig själva och till slut blev de nöjda. Resultatet blev vi människor som skulle utföra gudarnas tunga arbeten.

Men Sophia kom ner från ljuset och lyckades smussla in gener som härstammade från gudarna däruppe.

Vi människor fick en ”droppe av ljus” i oss och blev mer lika dem från ljuset än drakarna från mörkret.

Yaldabaot och hans barn blev utstötta från himlarna av de andra gudarna eftersom de ville vara Härskare och Gudar och de ville styra över andra gudarna uppe i ljuset. Då blev det krig och Yaldabaoth och hans barn förlorade och blev nerkastade till underjorden till kuben.

Men de hade oss människor som de kunde styra och härska över. Vi utvecklades till ett slags ”husdjur” åt dem och vi dyrkade och fruktade dem och de älskade oss så länge vi dyrkade dem. Med tiden växte vi dock ifrån rollen som ”husdjur” och vi ville bli självständiga och gå våra egna vägar. Det gillade inte gudarna för vi blev olydiga och besvärliga. Därför beslutade de att utrota oss.

Men några få människor räddades av andra gudar från ljuset och de placerade oss i en ny och egen värld uppe i ljuset med en riktig himmel med en lysande sol. Det blev den nya jorden och himlen som vi fortfarande bor på.

Nu har gudarna i den kubiska världen inte många tjänare som dyrkar dem. Därför vill de gärna att vi ska komma tillbaka till dem och flytta in i deras underjordiska värld igen. De försöker locka oss med gator av guld och evigt liv.

Eller så hotar de oss med eviga straff i den brinnande sjön i Helvetet som också kallas Nifelhel och ligger i underjorden. Detta ifall vi inte lyder och omvänder oss till dem. Men det är väl knappast troligt att de skulle göra något sådant. Vi är ju deras barn.

Men se upp för kuben och gå för säkerhets skull inte in i den!

Gordon Sandgren

Befrielsen närmar sig

Yaldabaoth utropade sig till Gud och därmed syndade han mot alla odödliga.

Djävulen förvillar hela världen

Att utropa sig till den ende guden är det samma som att vara en diktator och det är också att gå emot det levande livets princip. Att vara ”odödlig” är att förstå och följa den princip som är evig. Det betyder att det finns inte bara en person som är Gud utan alla och allt är Gud. Vi har alla ett gemensamt opersonligt medvetande och ursprung. Den principen är evig och hävdar vi något annat är det detsamma som att påstå att det inte finns något evigt liv.

Därför om någon säger sig vara den ”enda guden” eller ”du ska inga andra gudar hava jämte mig” så ljuger han eller har inte kunskaper om sanningen och är en diktator som försöker styra andra.

Individer ska inte styras med lagar och regler. Vi är alla lagen. Det är det vi ska återupptäcka och när vi gör det då börjar den nya harmoniska tidsåldern. Den kunskapen är Gnosis.

Det var den kunskapen som togs ifrån oss när gudarna lade sig i våra angelägenheter och började styra oss med sin egna lagar.

Men befrielsen närmar sig när vi börjar tänka fritt och självständigt utanför de fyrkantiga ramarna.

”Tecken skall visa sig i solen och månen och stjärnorna, och på jorden skall människorna gripas av ångest och rådlöshet vid havets och vågornas dån. Många skall drabbas av skräck i väntan på vad som skall komma över världen, ty himlens krafter skall skaka…

När allt detta börjar, så räta på er och lyft era huvuden, ty er befrielse närmar sig.«
Lukasevangeliet 21:25‭-‬26‭

Gordon Sandgren

 

Draken finns på Nibiru

Ingen rök utan eld. Gamla myter och sagor berättar ibland saker som vi kanske har svårt att tro på. Men antagligen finns det någon form av sanning bakom.

Begreppen Gud och Djävul tror kanske de flesta på. Men vem eller vad är de egentligen? De flesta tänker nog att de är ett slags andliga väsen.

Olika myter och religioner säger att Gud är alltings skapare och kommer från ljuset och Djävulen eller Draken kommer från mörkret och vill förleda oss.

Visst kan det vara berättigat att tala om Gud och Djävulen som opersonliga och icke fysiska ursprung och varelser. Men tänk om det faktiskt var fysiska varelser som var förebilder till begreppen.

I bibeln och de flesta andra myter var Gud eller gudar personifierade. Kanske de helt enkelt var utomjordingar som bodde uppe i himlen och de kunde flyga. Därför avbildades de ofta med vingar.

Djävulen bodde också däruppe i himlen och var en ljusets ängel och kallades för Lucifer, står det i bibeln. Men han ville upphöja sig själv till den ende guden och utropade sig till en diktator. Han kallades bl.a. för Yaldabaoth eller Ariael. Han var mycket stark, därför avbildades han som ett lejon med reptilkropp.

Då blev det krig i himlen eftersom Yaldabaoth hade brutit mot en viktig ideologisk princip och han och hans anhängare blev utslängda därifrån och nerkastade till ”jorden” eller snarare till Nibiru.

Myterna säger att de blev till mörkrets härskare och fick bo i underjorden. Himlarna jublade när de blivit utkastade men de tyckte synd om planeten de kom till.

Sumeriska och gnostiska texter säger att det var mörkrets härskare som skapade människan till att bli deras slavar och arbetare för att göra de jobb inne i planeten som de själva inte orkade. Förmodligen är underjorden håligheter och städer inne i Nibiru men de finns också här på jorden.

Då Nibiru mestadels befinner sig långt ute i periferin långt från solen går det inte att bo på planetens yta. Det skulle bli för kallt. Därför har de byggt sina städer i värmen inne i planeten.

För längesedan blev det kataklysmer och naturkatastrofer då Nibiru kom in nära solen och planeterna i solsystemet. De flesta ”gudar” och människor omkom men några människor räddades av andra gudar som bodde uppe i ljuset på andra planeter. Det var ljusets ”änglar” som ville att vi skulle leva vidare.

De modifierade våra gener så att vi skulle kunna leva på en ny planet uppe i ljuset. Den nya planeten i den nya himlen blev den jord vi lever på nu. De överlevande härskarna i mörkret förblev instängda i underjorden och fick reparera det som var förstört på egen hand utan oss. Några tusen år senare kom deras söner tillbaka hit och sa att det var de som hade skapat oss och att de var ”Gud söner”. Och de gav oss religioner, lagar, regler och politiska system som vi följer än i dag. De undervisade oss också i många värdelösa kunskaper som förde oss bort ifrån det ursprungliga och naturliga sättet att leva.

Nu har de varit instängda några tusen år igen eftersom Nibiru har varit långt ute i rymden. Men snart är de här och de kommer ut ur underjorden så vi får möta dem. Kanske vill de locka in en del av oss som de har utvalt till sin ”gudomliga” boning för att hjälpa dem och undervisa dem i vårt tänkande.

De är delvis våra förfäder men ser ut som reptiler och därför kallas de också för drakar och ormar. De är dock identiska med begreppet ”Djävulen”. Möjligen är de lite rädda för oss och vågar kanske inte möta oss eftersom vårt tänkande har blivit överlägset deras. De skäms också för sina tidigare beteenden.

Noah eller Utnapishtim blev genmodifierad av ljusets änglar så att vi människor skulle kunna bosätta oss och föröka oss på den nya jorden i ljuset. Vi blev ganska lika dem till utseendet och är därmed också deras ättlingar.

Gordon Sandgren

 

Instängda i tusen år

Härskarna från mörkret är kanske snart tillbaka. De har varit instängda i Nibirus underjord i ”tusentals år” (3600 år) medan Nibiru har varit långt ute i solsystemets pereferi. Nu kan de snart vara framme i vår närhet och komma ut i ljuset en kort tid innan det är dags att krypa in i underjorden igen och vända åter.

När vi människor för längesedan i vår tidigaste historia befann oss i Nibirus inre härskade de över oss och utnyttjade oss som arbetskraft och slavar. Då trodde vi att de var gudar och vågade inget annat än att lyda dem.

Den här gången är läget dock annorlunda. Sedan de var här senast har vi själva utvecklats så mycket att vi blivit medvetna som ”gudar”. När de kommer nära Jorden och stiger ut ifrån underjorden på Nibiru kommer de nog att skämmas för att möta oss med tanke på vad de en gång har gjort mot oss. De vet att vi har blivit smartare än dem och att vi inte kommer att slava åt dem igen.

När vi inser vad dessa gudar är för några varelser kommer vi att bli befriade från systemets tvångströja som de påtvingat oss och vi kan börja leva det sanna livet. De kommer då tro att vi har blivit deras gudar.

Det blir slut på krig, våld och hat. Lagar och straff försvinner eftersom de inte kommer att behövas. Straff byts ut mot medmänsklighet, hjälp och naturliga relationer. Vi kommer att förstå att allt är Ett och i den kunskapen blir vi befriade. Ingen kan då bestämma över någon annan. Därför försvinner också konkurrens och vi kommer alla att bli måna om varandra, och vi kommer att bygga ett behagligt samhällssystem som alla kommer att trivas i. Vi kommer förstå att naturen inte ska styras eftersom den har sin egen inre kunskap om livet.

”Och okunnighetens härskare regerade över Kaos och dödsriket, och skapade en människa som liknade mig. Men han visste inte att människan som han skapade i en mening skulle bli hans förintelse, och han förstod inte heller kraften i honom”.

Den Gudomliga Treenigheten

Om dessa underjordiska gudar kommer att krascha med Jupiter och gå under rent fysiskt eller bara med sitt inflytande får vi se.

Gordon Sandgren

 

Mörkrets härskare

Världens ursprung

”Därför när Sophia Zoe såg att mörkrets härskare hade lagt en förbannelse på Adam (människan), blev hon indignerad. Hon kom ut ur den första himmelen med full kraft och hon jagade ut härskarna ur deras himlar, och kastade ner dem till den syndfulla världen, så att de fick vistas där, i form av ondskefulla själar.”

Härskarna blev nerkastade till Nibirus inre mörker och har utvecklat stora ögon för att se bättre. De blev skapelsen från mörkret.

”Och skapelsen som kommit från mörkret kommer att lösas upp. Och felet kommer att ryckas upp med roten (och kastas) ner till mörkret.”

Kristus och Sophia

Men jag sa, ”Min herre, är även jag från deras materia”?

”Du härstammar från den ursprunglige urFadern tillsammans med dina avkomlingar, från det oförstörbara ljuset, därifrån härstammar ni. Därför kan Härskarna inte få tag i er, på grund av att sanningens ande är närvarande i dem, och alla som har blivit bevandrade med detta sätt att existera är odödliga i mitten av den dödliga människan. Men ännu kommer inte denna vetskap att bli helt känd. Istället kommer den att bli känd efter många generationer, och den har då frigjort människan från slaveriet orsakad av Härskarnas fel.”

Sophia, visheten

”Då sa jag, ”Min herre, hur lång tid tar det”?
Han sa till mig, ”Tills tiden när den sanna människan, som lever i den skapade kroppen avslöjar existensen av sanningens Ande, som urFadern har sänt.
Då kommer han att undervisa dem om allting, och han kommer att inviga dem i kunskapen om det eviga livet, som han fått från den självbestämmande generationen.


Då kommer de att frigöras från sina blinda tankar, och de kommer att trampa på döden, vilken Härskarna åstadkom, och de kommer att resa sig mot det gränslösa ljuset varifrån denna utvalda människa tillhör.
Då kommer Härskarna att försvinna, och deras änglar kommer att gråta över deras frånvaro, och deras demoner kommer att klaga över deras död.”

Mörkrets härskare

Gordon Sandgren

 

Livets motor

Ursprunget är en tomhet och stillhet. Därifrån blomstrar livet och dit återvänder livet och får vila sig tills det blir dags att vakna igen.

Tomheten är som galaxens svarta hål eller orkanens öga. Där är det lugnt och stilla men utanför stormar det.

Ibland blir det kaos här i livet. Då kan man gå in i sitt centrum och vila ut. Det som händer i det fysiska livet kommer dock att upplösas och återgå till sitt ursprung, till tomheten. Men tomheten kan inte försvinna. Den är evig och odödlig och odelbar eftersom den är Ett.

I tomheten får vi perspektiv på tillvaron. Livet pulserar från tomhet till det levande fysiska livet och tillbaka igen. Processen har en symbol. Det är nog den vanligaste symbolen som finns. Det är ringen med ett kors.

Den symboliserar livets tre steg, Tomheten, Fadern/Modern och Barnet. Emellan de tre stegen pendlar allt. Det är en helig process som vi inte ska försöka styra. Då riskerar vi att störa själva livet. Det är den ”Helige Anden”.

Met det är det som har hänt oss. Vi försöker styra och ställa oss över heliga principer. Det kommer inte att hålla. Därför behöver vi hitta tillbaks till det sanna livet och göra oss av med det falska systemet.

Ringen med ett kors symboliserar Barnet eller Guds Son. Det är barnet till universums Fader och Moder som är födda ur Tomheten.

Det är principen för Liv!

Tomheten delade sig och såg sig som i en spegel och en skillnad uppstod.

Skillnaden är förutsättningen för liv. Utan skillnader skulle vi inte uppfatta något. Det funnes inget att vara medveten om.

Något blev medvetet om något annat. Det är det första och djupaste medvetandet. Därifrån går livet vidare.

Detta är livets drivkraft som finns i allt. Vi ska följa den drivkraften inte försöka styra den med lagar och regler. Gör vi det får vi ett samhälle i balans och harmoni.

Livets motor

Tomasevangeliet:

50. Jesus sade:
”Om man säger till er ‘Varifrån har ni kommit?’ skall ni svara dem: ‘Vi har kommit från ljuset, från den plats där ljuset blev till av sig självt och ljuset etablerade sig och uppenbarade sig i vår bild.’ Om man säger till er, ‘Är ni det (ljuset)?’ så svara, ‘Vi är ljusets söner och vi är den levande Faderns utvalda’. Om man frågar er, ‘Vad är Faderns tecken i er’? så svara dem, ‘Det är en rörelse och en vila’.”

Gordon Sandgren

Äggets och Livets princip

Universum kan liknas vid ett ägg. Det utvecklas genom delning av celler. Först är ägget en enda cell. Om det blir befruktat delar det sig till två celler. Två delar sig till fyra. Fyra till åtta osv.. Varje delning leder till en fördubbling av celler.

Pythagoras påstod att universum som vi känner det, har delat sig 48 gånger och är nu inne på den 49:e universella nivån. Alla de andra 48 nivåerna finns i den 49:e nivån. Varje nivå bygger upp den nästkommande.

Det blir motsvarande c:a 144000 biljoner celler i den 49:e nivån som vi befinner oss i nu. Det motsvarar också komplexiteten i en människa.

Och allt härstammar från ett enda ”ägg”, Monaden. Det som är Ursprunget.

Den första delningen resulterade i det som blev två, Dyaden. Det är Modern och Fadern till hela det fysiska universat.

De två delade sig till fyra och det resulterade i den 3:e nivån som kallas Sonen, Barnet eller Triaden.

Det är Livets princip och symboler.

Ur Dao De Jing, av Lao Tze – taoismens källa:

Vers 40

”Återvändande är Taos rörelse.

Underkastelse är Taos sätt.

De tiotusen tingen föds ur varat.

Varat föds ur intet.”

Vers 16

”…De tiotusen tingen reser sig,

Jag betraktar deras återgång.

De blomstrar och återvänder sedan till sitt ursprung.

Att återvända till ursprunget är stillhet.

Stillhet är att återvända till sitt öde.

Att återvända till sitt öde är oföränderligt.

Vetskap om det oföränderliga är visdom…”

Gordon Sandgren

Kontroll dödar

Gnosis är den mekanism som gör att livet fungerar.

Men trots det gick något fel i det 13:e universat. En slags inavel inträffade då det skulle omvandlas till det 14:e universat. Alla tidigare universella nivåer var androgyna och förusatte att både den manliga och kvinnliga motpolen var överens och bidrog med varsin lika stor del till den nästkommande nivån.

Men i den 13:e nivån delade sig den kvinnliga aspekten själv och förenade sig också med sig själv, alltså inte med den manliga aspekten. Balansen mellan de båda aspekterna stördes. Det androgyna tillståndet separerades till två olika åtskilda motpoler. Därav talesättet att 13 är ett oturstal och 12 är helhetens tal.

Detta ”fel” har fått sina effekter på senare universella nivåer även om felet försvagas mer och mer. En destruktiv effekt har blivit att ett ”kontroll- och lagsystem” med ett hierarkiskt styre som med hjälp av lagar och regler ska försöka se till så att samhället följer bestämda normer.

Effekten av detta styre och kontroll av det levande och sanna ”Livet” blir att det kväver och dödar istället för att göra samhället bättre.

Men en droppe av det sanna ljuset från de 12 första harmoniska och universella nivåerna ska med tiden åter växa sig starkare och återta inflytande över det sanna Livet.

Allt är relativt

Allt fysiskt består av ett motsatsförhållande. Varje sak definieras av sin motsats. Hög definieras av låg, snabb av långsam osv.

Därför är allt relativt. Det beror på vad man jämför med. Fastlåsta egenskaper existerar inte. Därför sa Gud i gamla testamentet att hans namn var ”Jag Är”. Det finns inget adjektiv i det namnet eftersom det ”beror på” vem man jämför med.

Speciellt det som är alltings ursprung kan inte definieras eller namnges eftersom där finns inget annat i det tillståndet som kan jämföras med.

Men därifrån utgår vi alla. Och där är vi alla ett och samma väsen. I grunden finns det bara ett väsen.

Första steget i den fysiska världen blev en tvåsamhet, Yin och Yang, kvinnligt och manligt eller vad vi vill kalla det. Hur detta gick till blir svårt att veta eftersom det inte fanns något medvetande som kunde bevittna det hela. Vi får gissa tills vidare.

Då denna tvåsamhet delade sig på tvären uppstod en ny varelse. Barnet!

Denna process genomsyrar hela universum och får det att växa och utvecklas. 1 delat på mitten blir två. Två delat på mitten blir 3 eller 4 när det gäller celldelning!

Läs Relationsteorin online här!

 

Gordon Sandgren

Den gudomliga gnistan ska få liv igen

Konsten att leva är medfödd. Därför fungerar naturen. Naturen följer sin egen inneboende Lag. Den behöver inget politiskt styre eller skrivna lagböcker.

Men vi behöver det! För vi har förlorat kontakten med vår inre lag och kunskap.

Här kallar vi den kunskapen ”Gnosis”. Det är grekiska och syftar på den inre medfödda kunskapen som vi också kan kalla Gud. Motsatsen är inlärd eller fostrad kunskap.

Då gudarna eller utomjordingarna kom hit och började styra och ställa introducerade de den skrivna lagen och vi mer eller mindre forlorade kontakten med vår inre gudomliga lag. Istället började vi tro att det var utomjordingarna som var Gud, att de hade skapat oss. Vilket de på sätt och vis också hade. Men de var också själva skapade.

Dessa gudar är dock falska gudar. De är människor som vi. Vi är ju skapade till deras avbilder enligt bibeln. Vi fick en del av deras gener och blev en blandning av dem och de varelser vi var innan de kom hit till vårt solsystem. På grund av dem förlorade vi vårt sanna och naturliga sätt att leva.

Dock har vi en gnista kvar av vårt ursprung i oss. Den ska vakna upp säger de gnostiska skrifterna. När tiden är mogen och härskarna har försvunnit då kommer den gudomliga gnistan att växa sig stark inom oss. Vi kommer att bli ett med Gud och den yttre skrivna lagen behövs inte längre.

Gordon Sandgren

Det eviga livet

Allt kommer att förgås. Universum kommer att kollapsa och alla som fanns dessförinnan har försvunnit. Allt som är uppbyggt kommer att falla isär.

Det enda som inte upphör att existera är det som inte är fött eller uppbyggt, det som inte är skapat. Därför kan det inte dö.

Vad är då det?

Det är vårt ursprung varifrån vi kommer. Det är ursprunget till materian, till universum och till livet, den eviga Tomheten som inte kan definieras utan att förminskas. Den är ingenting men samtidigt allting.

Dit kommer vi att återvända för att sedan låta oss skapas och manifesteras på nytt.

Där slutet är, där är också början.

En hinduisk skapelseberättelse beskriver detta skeende berättad av Lena Stiessel i boken SKAPELSEMYTER från hela världen:

”…guden Vishnu, beskyddaren, flyter på vattnet i uroceanen. Han ligger på ryggen på jätteormen Ananda. En lotusblomma växer fram ur hans navel och i blomman sitter guden Brahma. Brahma stiger fram ur lotusblomman och klyver sig själv i två delar, en kvinnlig och en manlig. Dessa båda varelsers omfamning och förening utgör skaparkraften. Av den skapas människor och alla andra levande varelser.

Därefter blir Brahma till en igen. Allt stammar från Brahma som ju är en del av universums själ…

Sedan sover Brahma en natt som är lika lång som dagen, och innan han somnar förstörs universum av guden Shiva genom eld och översvämningar. Sedan finns under hela Brahmas natt bara kaos och vatten.

När Brahma vaknar skapar han världen på nytt. Om igen dyker Vishnu, beskyddaren, upp ur oceanens oändliga djup. Han vilar på nytt på jätteormen Anandas rygg och långsamt växer lotusblomman upp ur hans navel, och allt börjar på nytt.”