Kategoriarkiv: Kristina

Lagom plus ett

Av Kristina

Jag är hög, berusad. Flera veckors, ja månaders förberedelser avslutades med gårdagens föredrag. Eller påbörjades? Det var som att ta ett kliv upp ur och in i något annat, något nytt. Vad? Vet inte. Men jag stod i min storhet igår, jag och endast jag. Mitt verk, min sammanställning, mina foton, mina tankar, min förmedling. Ja, det var mitt alltsammans och jag stod i det, med min kropp och min närvaro, höll och bar det och gav det vidare. Och applåderna ville aldrig ta slut.

Efteråt var jag utanför mig själv. Speedad och dödstrött samtidigt. Jag var i sanning hög, hög som i stor, flygande över min egen begränsning. Jag hade nått över min inbillade gräns och visste inte hur jag skulle hitta tillbaka. Ville jag ens det? Kunde jag?

Att överträffa sig själv, ”lagom-plus-ett”, är det formeln för utveckling och växande? Det nya ska kännas kul, spännande men får vara en ansträngning utöver det vanliga, en utmaning som kräver ett möte med sig själv. Det handlar inte om att gå utanför sin förmåga. Det handlar om att sträcka sig mot den!

Lusten att göra detta kommer ur en ny grundning. Du är någon i dig själv, du känner din botten och hur den håller uppe ett innehåll som är bra, tillräckligt bra för att det är du, ditt innehåll. Står du stadigt där så syns du. Du har en form, en färg och du sänder ut en solid bild av den du är på riktigt. Du håller helt enkelt. I det läget ger livet dig möjligheter att användas. Du strålar ut ett tydligt innehåll och omgivningen känner av det – och de som söker just ditt innehåll kommer att fråga dig efter det. Här är det inte längre du som ber om lov att få vara med, här är det de andra som kommer till dig. Erbjudanden, möten, öppningar, allt möjligt som passar just dig läggs framför dina fötter. ” – Där är du ju! Vi vill ta del av just din unika gåva! Vi vill ta del av dig!”

Det är nu det där ”plusset” kommer in. Att stå och vara lagom i din fullhet är inte svårt, nytt är det men behagligt, härligt att vara fylld av sig själv. Men sen, när man ska använda sig av sitt innehåll och ge det till andra, då krockar det med hela ens uppfattning om en själv. Inte kan väl jag. Jag är väl inget viktigt, jag har väl inget att komma med. De kommer att bli besvikna. Jag är rädd. Alltid förut fick jag skit för att jag visade mig. Det är otryggt att gå utanför vanan av att vara ingen, tom eller ens halvfylld.

Men har du nu fått tillbaka alla dina splittrade och undertryckta delar så är du faktiskt i stånd att börja spela boll med expansionen! Tyvärr, men så är reglerna. Du är här som medspelare och nu har du kvalat in i leken. Välkommen! Lagom-plus-ett är spelets grundregel och nu erbjuds du att ta steget. Ovant, farligt. Bambi på isen. Blunda, ta ett djupt andetag och hoppa! Kasta dig ut i omgivningens förväntningar och se att det bär! Första steget är livsfarligt, men när du märker att du inte blir av med huvudet för att du stack det utanför skalet, kan du hålla det synligt lite till.

Ha! Det går! Alla tar emot dig helt självklart för den du är och gillar det du ger. Vad hände här? Det är ju till och med enklare såhär än innan, då du spelade roller för att kunna ge åt fel håll, få lov att vara med. Nu ger du av det du har – till de som vill ha just detta! Hur svårt kan det bli?

Sedan går tåget. Ditt första steg upp på vagnen är taget och nu är det bara att hänga med. För allt som just ditt spår möter är för dig – så länge som du håller dig fylld med dig själv. Plus-ett är steget

Så som i himlen…

Av Kristina

Det räcker om du söker din egen sanning, din gömda själ och din inre Kärna. Därifrån utgår samhörigheten med Alltet. Det är där du är ett med Gud. Du är i dig själv en flisa av Alltet och den totala Skapelsen. Finner du den flisan är du hemma. Så som ovan så också nedan. Detta vittnesbörd finns t o m i Fader Vår: … så som i himmelen så ock på jorden.

Fraktalgeometri

Fraktalen du och din själ är, är en upprepning av Skapelsen och dess själ, allt levande och allt samman- taget. Alltet.
Gå inåt och sök det lilla så finner du Det Stora utanför. Så enkelt! Eller…?

Ditt högre jag

Ditt Högre jag är den dolda del du söker för att finna din sanna Kärna.
Ditt Högre jag är den del som sitter ihop med Alltet, där du kom ifrån.
Ditt Högre jag har överblicken, vet ursprung och mål och livets mysterium, det vi så outtröttligt famlar efter i försöken att hitta någon slags mening med våra liv i dualitetens smärtgrepp.
Ditt högre jag vet vem du är, var du kommer ifrån och varför du gick ner.
Hitta din inre kärna och lev med den, följ den, var med den och kommunicera den. Då är du äntligen hemma.
Genom ditt inre – finn meningen i det yttre!

Kristina